Vals för satan (din vän pessimisten)

Såhär mörka dagar efter att ett av de bästa banden jag vet släppt sitt senaste album dunkar hela lägenheten utav Jockes stämma och både jag och J njuter till tusen, och kan ännu en gång konstatera
att visst har de lyckats - våra husgudar.

För tänk vad vore livet utan något så inspirerande som de?
Som sätter ord på de känslor som alla vi är fyllda med min inte vågar utagera?



Jag säger bara.

Det finns inga ord.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback